Steve Jobs har i egenskap av grundare till Apple med alla varianter av iMacs, iPods och iPhones indirekt haft en stor påverkan på enormt många människor som använder Apples produkter. Vid sidan om detta så drabbades han av cancer som till slut ledde till hans död. Han valde att använda sig av alternativmedicin som i hans fall bestod av en speciell diet, istället för att vända sig till den vanliga sjukvården med cellgiftsbehandling. Även om Steve Jobs framstår som mannen med visionen så finns det en baksida med Steve Jobs och Apple, som det väl gör med det mesta som är framgångsrikt, som man kan läsa om i sin helhet här. Där berättas det om en man som ofta var ganska otrevlig mot sina medarbetare, vilka som med påskrivna tystnadsplikter inte kan uttala sig om någonting annat än i positiva ordalag. Något som man däremot inte har skrivit något om i pressen. Kanske av hänsyn till att han just har dött.
Håkan Juholt har de gånger jag har sett honom i TV, i exempelvis Agenda i samband med Almedalsveckorna, inte gett något vidare klart intryck. I sitt Almedalstal trollade han bland annat med en del siffror till sin egen fördel, något som programledaren konfronterade honom med. Bidragshändelsen blir extra intressant just även på grund av att Socialdemokratin sedan tidigare har Tobleroneaffären bakom sig med förra partiledaren Mona Sahlin. Man hör nu nästan ett exakt eko av vad Mona Sahlin sa 1995 med kommentarer som "Mitt hem är belägrat. Det är fotografer på fram- och baksidan både i Oskarshamn och Västertorp", och "teleobjektiv riktas in i mitt vardagsrum, sovrum och kök", eller "Det är klart att det här misstaget med att inte känna till reglerna, skadar mig och socialdemokratin", samt den tröttsamma "Jag välkomnar förundersökningen. Det är viktigt med en grundlig utredning." När det nu har inkommit uppgifter till Aftonbladet om att han ska ha blivit varnad för detta redan 2009 blir det bara ännu mera tändvätska på brasan. Det blir ännu värre av det faktum att Socialdemokraterna, liksom Vänsterpartiet, valde att hoppa av partiledardebatten i SVT igår. Vilket såklart, även om det säkert inte har med saken att göra, överskuggas av Juholts bostadsbidragsdilemma. Kommer han därtill att få samma behandling som Mona Sahlin fick?
Både nyheten om Juholt och Jobs är intressantare än Tranströmers nobelpris, ur min synvinkel, dels för att det praktiskt taget i båda fallen med Juholt och Jobs handlar om granskning personer i maktpositioner, eller i det sista fallet, en slags utebliven granskning av person i maktposition. Båda är dock nyheter som jag själv reagerar på starkare än Tranströmer, vilket är ett av kriterierna för vad som utmärker en nyhet enligt Per Andersson-Ek m.fl. (Börja skriva, 2005). Även om jag förstår att det kanske inte är lämpligt att prata om de skarpt negativa anklagelsena mot Steve Jobs, särskilt som han inte kan försvara sig, så känns det ändå märkligt att en hel värld förutsättningslöst hyllar honom. Hela sagan om Steve Jobs är hur som helst väldigt fascinerande. Andra krav på en nyhet som uppfylls enligt Andersson-Ek m.fl. är att den intresserar många, är aktuell och en verklig nyhet som aldrig har inträffat förr, handlar om en känd person, stämmer med mediernas policies, vilket man får förmoda att den gör och den är i allra högsta grad överförd på en person i och med att man skriver om hans liv. Som Håkan Hvitfelt (Nyhetsjournalistik, 2002) har kommit fram till så ökar nyhetsvärdet när det handlar om händelser som politik, ekonomi, olyckor och brott. Tre, om inte alla fyra, kriterier är uppfyllda i Juholts fall. I Steve Jobs fall kan väl möjligen rekvisitet ekonomi anses vara uppfyllt, även om det inte är det som har varit i det direkta blickfånget.
Att det ofta är negativa eller ledsamma nyheter som går före exempelvis nyheten om Nobelpriset i litteratur beror enligt GP.se på att det är det avvikande som får förträde, och det är oftast det som är negativt, också sett som att sakernas konstanta tillstånd ändå är någonting positivt eller åtminstone neutralt.
Däremot är Tranströmer en nyhet som vinner i loppet, iallafall för morgontidningarna (exempelvis DN har fortfarande Tranströmer på internetupplagan, medan Jobs och Juholt inte är med), för den kommer förmodligen alltid att vara konstant samtidigt som det är en fjäder i hatten för Sverige att ha en författare som fått Nobelpriset att skryta med. Detta är i enlighet med vad Gunnar Nygren (Yrke på glid, 2011) skriver om skillnaderna i nyhetsvärdering mellan medier där TV och kvällspress lägger större vikt vid om en nyhet är dramatisk och intresserar publiken medan dagspressen mer betonar nyhetens värde.
den mest opassande förstasidan någonsin.
Inlägg
Jag håller med dig om att media fokuserar på Steve jobs positiva sidor. Det är kanske inte så konstigt att man gör det när en människa är död. Och kanske är det också rätt. Företag och personer blandas ofta ihop. Ikea = Kamprad, Apple=Steve Jobs osv. Att bara svartmåla ett företag säljer inte - läsarna vill ha syndabockar - namn och foto, tack! Nu är Steve Jobs död, men vi får hoppas att den kritiska granskningen av Apple fortsätter nu med fokus på företaget.Det finns många vid Apple som är skyldiga till barnarbete i Kina och usla arbetsförhållanden. Steve jobs kanske var huvudansvarig, men det finns fler som bidragit inom Apple. Likaså är inte Kamprad ansvarig för allt IKEA hittar på, vilket det kanske skulle skrivas lite mer i media.
SvaraRaderaJag håller med dig om att media fokuserar på Steve jobs positiva sidor. Det är kanske inte så konstigt att man gör det när en människa är död. Och kanske är det också rätt. Företag och personer blandas ofta ihop. Ikea = Kamprad, Apple=Steve Jobs osv. Att bara svartmåla ett företag säljer inte - läsarna vill ha syndabockar - namn och foto, tack! Nu är Steve Jobs död, men vi får hoppas att den kritiska granskningen av Apple fortsätter nu med fokus på företaget.Det finns många vid Apple som är skyldiga till barnarbete i Kina och usla arbetsförhållanden. Steve jobs kanske var huvudansvarig, men det finns fler som bidragit inom Apple. Likaså är inte Kamprad ansvarig för allt IKEA hittar på, vilket det kanske skulle skrivas lite mer i media.
SvaraRaderaSara Frant - nu med underskrift
Hej Emelie,
SvaraRaderaJag gillade att du valde ut just de tre största nyheterna från den gångna veckan.
Alla dessa involverar ”viktiga personer”. Angående Steve Jobs är det en intressant aspekt du lyfter upp här, att man inte pratar om de negativa sidorna hos honom. Det vore annars en ”nyhet” - utifrån att det borde antas vara något avvikande – tänk att på ett företag som Apple med högt ”good-will” behandlar man medarbetare otrevligt. Hur otrevligt? De ”nyheterna” kommer säkert upp till ytan när det har gått en tid efter hans bortgång. Nu är det säkert mer ”nyhetsvärde” att följa flocket och hylla någon som ändå har varit en ikon för vår tid.
Jag diskuterade också ”Ljugholt”, som du upplyser oss här att han kallas. Precis som du drog jag paralleller till ”tobleroneaffären”. Men jag angrep frågan från en annan vinkel. För mig är det fascinerande hur detta lyckas vara så stort när det samtidigt släpps rapporter om Lundin Oil och två journalister som skulle gå in och undersöka förhållandena på i en oljerik region i Etiopien ska ställas inför rätta. Det enda utrikesministern säger är i korthet att dessa journalister inte borde ha försökt ta sig dit. Hur kommer det sig att det blev större nyhet att Juholt fick för mycket i bidrag än att utrikesministerns tidigare affärer (och kanske nuvarande kompisrelationer) kan påverka utrikespolitiken. Hur förs detta resonemang på redaktionerna? Utifrån teorierna vi har läst om nyhetsvärdering och nyhetsurval förstår man att den geografiska närheten är viktig här: det handlar om svenska pengar. Det andra för med sig effekter för människor långt bort (brott mot mänskligheten på områdena Lundins Oil har intressen). Men den senare kan också bedömas ha konsekvenser för Sverige som nation och dess förtroende i internationella sammanhang. Kanske är det ett mer invecklat ämne? Kan enkelheten i det första fallet – att Juholt får för mycket i bidrag- vara avgörande för att det blir en nyhet? Det är enkelt i den nyheten att göra en analys och veta vem som är boven. Men kan det också vara så att det ideologiska styrfältet styr i det här fallet? Hur vet vi att något borde ”vi inte veta något om”? Kan det vara så att Juholts slarv täcker något annat som vi borde veta och diskutera och kanske kan vara ”viktigare”? Vem bedömer vad som är ”viktigt”? Som Bengt Johansson påminner är det ofta så att ”viktighet” är något subjektivt – alltså som bedöms av journalisterna- men som upplevs som ”objektivt”.
Den tredje nyheten, den om Tranströmer är ju en possitiv nyhet som man förstår passar bra som första nyhet på dagspressens hemsidor. Även om den inte är en ”negativ” nyhet så tvivlar jag inte på att man inte diskuterade nyhetsvärdet på redaktionerna. Det var en självklar nyhet för en svensk publik. Det intressanta är frågan är om nyheten ändå lyckades ta förstaplatsen från Juholts skandal på kvällspressens löpsedlar. Jag befinner mig inte i Sverige men tror inte att det gjorde det. En negativ nyhet bedöms säkert som ”viktigare”, som du själv skriver är fallet för din synvinkel också.
Tack för ett bra inlägg och bilden du hade var mycket lämplig! Snacka om dålig timing för den rubriken!.
Joanna Castro
Hej Emilie!
SvaraRaderaDu har valt två händelser som inte bara kommer att diskuteras för dagen, utan även finnas med i nyhetssveriges historia. Juholts bostadsbidrag kommer alltid finnas kvar i politikens historia och refereras till när nästa stora ”skandal” kommer fram. Vem står på tur? ;-) Anledningen till detta är precis som du säger, det handlar om en makthavare eller elitperson. Det är också något som folk inte förväntat sig och som upprör människor, vilket även det ger bra nyhetsvärde. Du kanske även borde nämna att det både är kulturellt och geografiskt nära, och något som alla känner igen (eftersom denna typ av skandaler dyker upp titt som tätt i media).
Angående Steve Jobs känns detta scenario typiskt. Nu börjar det spekuleras i vad han gjorde och inte gjorde och hur han egentligen var, först efter hans bortgång. Det känns som att media försöker skapa ett tema av detta, som de kan rapportera vidare om ju mer de kan kartlägga av hans liv. Dessutom tycker jag att Artiklarna om Steve Jobs, i alla fall de som publicerats direkt efter hans bortgång, präglas av känslospel som menar att väcka empati för Steves familj och hans anställda och för Apple framförallt. Dessutom har det ju också speglats en ekonomisk aspekt, precis som du nämnde, genom att Apple är osäkra på att de kommer klara ett till konkurshot utan Steve Jobs.
Att dessa båda nyheter är negativa är även ett stort kriterie för att vara en bra nyhet. Att någon vann nobelpris i litteratur känns snarare som något man bara måste rapportera om, för respekt till den som vann och för att nobelmiddagen är en så stor och viktig händelse i Sverige, men det är bara mitt eget resonemang. Bra skrivet!!
Jennifer Radhammar
Tack Emilie för ett mycket bra och ambitiöst inlägg, och även tack till er andra för givande kommentarer.
SvaraRaderaDu har valt tre viktiga händelser och bra exempel, och även kopplat dem bra både till litteratur och tidigare händelser (Sahlin).
Jag har funderat lite kring rapporteringen om Tranströmers nobelpris. Tror att det hade blivit betydligt större genomslag med en utländska - kanske lite okänd - pristagare. Tranströmer fläktade ganska snabbt förbi. Skälen kan vara fler: det var trots allt lite förväntat, många svenskar är bekanta med hans lyrik och pressen ser inte som sin uppgift att "presentera" hans författarskap på samma sätt som med en utländsk pristagare. Det faktum att Tomas T själv inte kan ge intervjuer (på grund av stroke/afasi) bidrar kanske också till en mer återhållsam rapportering.
Slutligen kul med Juholtomslaget. Visar verkligen på vikten av timing. Men vissa händelser är ju svåra att förutse ...
Bra jobbat! Hälsningar!